Kyrksafari

Den som sa att det är tråkigt i kyrkan har aldrig åkt på kyrksafari. Guld och ädelstenar, makabra historier, helgon och vackra miljöer. Men också utskällda byggnader och pikanta inredningsdetaljer.

Halla kyrka
Med plats för 79 besökare är Halla kyrka i Stigtomta-Vrena församling en av de minsta. Här andas medeltid så det förslår och med byggår någon gång på 1100-talet är det är också en av de tre äldsta kyrkorna i hela stiftet.

- Faktum är att kyrkan inte har förändrats särskilt mycket under århundradena, den ser ut ungefär som när den byggdes, informerar kyrkovärd Gunilla Hugsén.
Vad som lockar blicken är dekorationerna i taket, främst i stjärnvalvet
i långskeppet som det heter på kyrkospråk.

- Det är verkligen lustiga figurer som inte har någon biblisk koppling, säger Gunilla Hugsén.
Två av figurerna föreställer enligt legenden greve Ture Bielke, ägare till Åkerö slott som blev halshuggen vid Linköpings blodbad år 1600, samt den kvinna som fick det mindre angenäma uppdraget att sy fast huvudet före gravsättningen. Kvinnan sägs vara hustru till en kammartjänare Ture som arbetade på Åkerö slott.

Det hänförande läget mellan Hallbosjön och Yngaren, det lilla formatet och den medeltida atmosfären gör Halla kyrka definitivt värd en omväg. Halla kyrkan håller öppet under sommarmånaderna.

Svärta kyrka
För några år sedan nyinvigdes Svärta kyrka efter en omfattande invändig renovering. Resultatet är en kyrka med avslappnad atmosfär som används till mer än gudstjänster och andra kyrkliga förrättningar.

- Absolut, eftersom vi tog bort en hel del bänkar har vi nu fått plats för kyrkkaffe och utställningar, berättar kyrkvärd Carl Otto af Sillén.

Sett till 2010-talets inredningsideal fyller Svärta kyrka dem med råge. Vita väggar, vitt tak, rymd, ljus, sparsamt med dekorationer och utsmyckningar.
- Det är lite av finessen med den här kyrkan. Ljus, rymlig och enkel i stilen. Men så är det också en populär bröllopskyrka, säger Carl Otto af Sillén.

De äldsta delarna i kyrkan, egentligen bara en vägg, är från 1200-talet. Därefter har Svärta kyrka byggts till i omgångar men präglas av den luftiga och enkla nyklassicismen från 1800-talet. Den stora ljuskronan i mittgången, en gåva från Sjösa gods bär på en spännande historia. Kronan var nära att försvinna med ryssarnas härjningar 1719 men räddades av en rådig dräng ur en av ryssarnas båtar som låg i Sjösaviken.
Svärta kyrka är vägkyrka och håller öppet dagligen under juli månad.

Kila kyrka
Kila kyrka är byggd 1963, en tid då många städer fylldes av fyrkantiga lådor. Formspråket går igen i Kila med raka linjer och platt platt tak.

Få kyrkor har fått utstå så mycket hån som Kila kyrka. Många förbipasserande har fnyst föraktfullt, vissa har liknat kyrkan vid kärnkraftverk, berättar kyrkvärd Ingela Prytz.
- Men så kommer de in och säger bara ”åhhh”. De flesta blir väldigt hänförda, inte minst av den vackra altarmosaiken.

I dag är  Kila kyrka mer modern och rätt än någonsin. Dess strama yttre förhöjer förmodligen upplevelsen av interiören som kyrkans egen broschyr liknar vid ett smyckeskrin. Här finns nämligen Sveriges största kormosaik, gjord 1967 av Bengt Olof Kälde. I guld och  halvädelstenar föreställer den ”Herrens återkomst”, en uppstånden Jesus på väg ned till den heliga staden. Konstverket är definitiv värt att sätta sig ned en stund inför. En pikant detalj är att i det tillhörande altarbordet murats in ett fingerben efter helgonet Candida, upplyser Ingela Prytz. Mer om detta lär vi få veta 2017 då kormosaiken fyller 50 år och det planeras ännu ett jubileum.

Kila kyrka är numer förklarad som byggnadsminnesmärke. Arkitekten Kurt von Schmalensee var stadsarkitekt i Norrköping under åren 1929-1961 där han bland annat ritade konstmuseet.

Lids kyrka
För några år sedan var Lid en kyrka bland många andra. De äldsta delarna är från 1100-talet och vackert belägen på en kulle – Lid betyder faktiskt just kulle – en halvtimme nordväst om Nyköping. Men 2009 skedde något stort i Lid. Då var det 500 år sedan medeltidskonstnären Albertus Pictor gick ur tiden och nu riktades plötsligt ljuset mot den lilla landsortskyrkan.

Ryktet om de unika målningarna i Lids kyrka spred sig långt utanför både Lid och Nyköping och i dag har Lidborna vant sig vid de busslaster av konstintresserade som stadigt rullar in i byn.

- Mycket talar för att målningarna här är Albertus Pictors mästarbrevsprov.
Det är i alla fall vad jag tror. Målningarna är lite taffligare, vilket vittnar om att han är i början av sin karriär. Dessutom har han målat allt själv utan hjälp av gesäller eller lärlingar. Det syns i penseldrag att det är en och samma person som målat alltihop, förklarar konstvetare Tom Sandqvist som också bor granne med kyrkan.

Albertus Pictor, född runt 1440 i Tyskland invandrade redan i unga år till Sverige och gjorde sig tidigt ett namn. I dag betraktas han som den främsta medeltidskonstnären i Sverige och har smyckat runt 30 kyrkor i Mälardalen. Kyrkomålningar från medeltiden var ofta anonyma. Men på den södra främre pilastern i Lids kyrka har Albertus Pictor målat och signerat sitt självporträtt – en ung man i moderiktiga kläder.
- En signatur som denna är unik och tyder på ett gott självförtroende hos den unge Albert Pictor, säger Tom Sandqvist och ler.

Målningarna är förstås huvudnumret i Lids kyrka. Men missa inte träkrucifixet från 1100-talet. Notera att det faktiskt aldrig renoverats eller målats om. Spännande är också stigluckan, ett slags porthus vid kyrkogårdens norra ände. I stigluckan finns en inbyggd predikstol.