Är det endast Thåström som skulle som skulle kunna matcha hans känslofullt volymstarka röst? Dock är han i grund och botten en bluesman som likt Robert Johnson mycket väl kan ha sålt sin själ till hin håle nån mörk natt i en vägkorsning.

Slidin’ Slim spelar deltablues och endast med stöttning av ett fast fotstampande bjuds på egna låtar som utmärkta Brand New Face bredvid klassiker som just Crossroads och Me and the devil blues av nämnde Robert Johnson. Allt spelat på Micky Moodys (Whitesnake) gamla National Steel-gitarr. Bara det värt en omväg, som White guide skulle skriva.